Postat i: Uncategorized
Okej, det har ju hänt en del på en månad. Jag tänker nu sammanfatta nästan en månad i 120 kilometer i timmen så buckle up!
Efter vi gjort The Great Ocean Road åkte Ville och jag tillbaka till Melbourne, där plockade vi upp Linus, vi satte fart mot Canberra, insåg att det var ett hemskt ställe, körde vidare och hamnade till slut Wollongong. En trevlig liten kuststad strax söder om Sydney. Vi stannade i Wollongong över natten och drog sedan in i Sydney, denna underbara stad. Där träffade vi gamla vänner, vi festade på Side Bar, sov i en lägenhet mitt i stan och körde på morgon ut till Manly där vi träffade ännu mer gamla vänner. Vi softade i vår gamla hemstad i några dagar och sedan hämtade vi upp vår kära vän Marcus på flygplatsen. Vi lät honom vila upp sig i Manly över dagen och natten och sedan begav vi oss ut på vår riktiga roadtrip.
Första stoppet blev en liten håla vid namn Port Stephens, i Port Stephens firade vi påsk med några trevliga tjejer och provade på sandboarding. Vad jag tyckte om det kan ni läsa i min blogg.
Efter Port Stephens åkte vi vidare till Port MacQuarie där vi stannade på en camping i tre dagar. Port MacQaurie var ett riktigt toppenställe, vi bodde precis vid stranden, surfade, åt pannkakor och grillade känguru. Port MacQuarie var dock mer utav ett familjeställe så efter de tre dagarna fick vi nog och drog vidare upp mot Byron Bay. På vägen dit stannade vi i underbara Coff’s Harbour där vi solade och surfade lite. Natten spenderades, som så många gånger förr, på en lastbilsparkering och sedan rullade vi in i Byron Bay, det ställe vi troligen haft mest förväntningar på. Det var ett härligt ställe, vi stannade där under en regnig vecka och gillade det trots att himlen öppnade sig som aldrig förr.
Från Byron Bay drog vi till Surfers Paradise som tyvärr visade sig från en dålig sida, rent surfmässigt sett i alla fall. På alla andra sätt var Surfers paradiset på jorden. Inte ett moln så långt ögat kunde se, trevliga människor och billig alkohol (definitionen på ett bra ställe). Efter två extremt starka kaffedrycker från Starbuck’s satte jag mig vid ratten igen och styrde vår käre Optimus Prime mot nästa stopp, Queenslands finest, Brisbane.
På motorvägen någonstans mellan Surfers och Brisbane fick jag syn på en skylt som osade hemma och jag blev direkt sugen på köttbullar. IKEA, denna svenska oas in the middle of nowhere. För att citera Vilhelm ”Det var det bästa jag ätit på jag vet inte hur länge”. Vi njöt av allt det svenska, köpte Ekströms blåbärs- och nyponsoppa, knäckebröd och en 250 grams Marabou chokladkaka och sedan körde vi den sista biten in till Brisbane.
Ingen av oss hade egentligen några höga förväntningar på Brisbane, vi trodde att det skulle vara ett ganska tråkigt ställe. Staden visade sig dock vara alldeles underbar. Vi hade lika bra väder i Brisbane som i Surfers och det kan möjligtvis ha påverkat oss lite. Det hände en äcklig sak i Brisbane, vi var alla inne i en bokaffär mitt inne i centrum och letade efter något roligt att läsa. När vi stod och fingrade på lite böcker såg vi Linn från Varberg framför oss. Jag hade ingen aning om att hon var i Brisbane, jag visste faktiskt inte ens att hon var i Australien. Ska nu skriva några av de ord jag hatar absolut mest: Världen är bra liten ibland.
Efter ett besök på Wet’n'Wild (bara jag som ser det snuskiga i det namnet?) drog vi upp till Noosa Heads och här sitter vi nu på ett hostel där de spelar Metallica i restaurangen. Bara så att ni vet.
Och här har vi lite bilder från allt möjligt.
